Bröderna Wentjärvis moderna ladugård fungerar med el

Roboten är ladugårdens trogna dräng

På Wentjärvi gård sköter en robot om städningen och mjölkar och utfodrar korna. Korna rör sig fritt i ladugården och går för att mjölkas när de vill. Genom den nya moderna ladugården har bondens arbetsuppgifter förändrats. Ladugårdens verksamhet följs upp och övervakas med hjälp av monitor via dator och mobiltelefon. Mikael Wentjärvi berättar att roboten är en bra dräng som arbetar sju dagar i veckan utan att gnälla.

ETT PAR HUNDRA ÅR gamla Wentjärvi gård i Såka i Karleby har varit i samma släkts ägo sedan 1783. På gården har man förädlat kor i drygt 100 år. År 2011 byggdes en ny modern ladugård på Wentjärvi släkts ägor. På gården finns sammanlagt 175 kor och 80 mjölkkor. De yngsta kalvarna är bara några dagar gamla. Mikael Wentjärvi äger hälften av gården, tillsammans med sin bror. På gården arbetar dessutom Mikaels son.

Bonden får vara sin egen herre, men rutinerna måste skötas. Morgonen börjar vid sextiden med en kopp kaffe och därefter går vi ut till ladugården. Om roboten larmar om att något är fel måste man bege sig ut i ladugården också mitt i natten.

– Om larmet kommer på lördag kväll när man sitter i badtunnan har man inget annat val än att gå till ladugården för att kolla läget. Roboten fortsätter ringa upp tills man kvitterat felet i ladugården, säger Wentjärvi.

Lypsyrobotti huolehtii lehmien lypsämisestä

I LADUGÅRDEN finns två mjölkrobotar. Korna går själva fram till mjölkrobotarna fyra gånger per dag. Från kontoret kan man se in i ladugården och alla anordningar kan följas upp via datorer eller mobiltelefoner.

När man tittar ut genom kontorsfönstret behöver man inte vänta länge innan en ko lunkar fram till roboten för att bli mjölkad. Från kons halsband kan roboten avläsa att det är Solveig som står i tur att mjölkas. Roboten uppskattar mjölkningstiden till fem minuter och mjölkmängden till 10,6 kg. I genomsnitt producerar en ko 33–34 kg mjölk per dygn.

– Roboten putsar juvret, mäter temperaturen och känner igen om kon är brunstig. Apparaten mäter olika värden i mjölken och om något är fel slängs mjölken i en hink så att den inte förstör hela mjölksatsen i tanken, berättar Mikael Wentjärvi.

Mjölkningen av Solveig går smidigt och mjölken flödar snabbt. Enligt Wentjärvi är hastigheten på mjölkflödet en livsviktig egenskap för kon. Kor har förädlats för att kunna mjölkas snabbt. Långsamma kor avlivas.

Utöver mjölkrobotarna finns det många andra elapparater i ladugården: bland annat en mjölktank, en utfodringsrobot samt en städrobot som fått namnet Puuha-Pete.

– Utfodringsroboten matar korna 20 gånger per dag och Puuha-Pete städar ladugården med en halvtimmes mellanrum.

ELFÖRBRUKNINGEN i ladugården är jämn oberoende av årstid. Robotarna arbetar dygnet runt utan att bli trötta och det uppstår inga uppvärmningskostnader. De nästan 200 korna värmer upp ladugårdsbyggnaden tillräckligt.

Den senaste tidens variationer i elpriset inverkar på gårdens verksamhet eftersom elförbrukningen är stor och inte just kan regleras. Man har försökt optimera elförbrukningen genom små åtgärder. Belysningen i ladugården håller på att bytas ut mot ledlampor som bara förbrukar ungefär hälften så mycket el som den tidigare belysningen. För ett par år sedan installerades solpaneler för att spara på miljön och sänka elräkningen.

Vid mjölktanken presenterar Mikael Wentjärvi en energisparande lösning som skaffats för ett år sedan. Mjölken förkyls i en vattenburen behållare innan den släpps ut i tanken.

– Mjölken från mjölkroboten har en temperatur på 38 grader. Vattnet kyler ner mjölken till fem grader och på så sätt behöver inte mjölktanken arbeta så hårt för att sänka mjölkens temperatur. Detta minskar energiförbrukningen med över hälften jämfört med tidigare, berättar Wentjärvi.

Spillvattnet från förkylningen har en temperatur på 14–15 grader och används som dricksvatten för korna. Normalt har kornas dricksvatten en temperatur på 5 grader.

– När korna får varmare vatten att dricka ger de också mer mjölk. Vi har försökt beakta alla små saker för att spara på naturen och energin, konstaterar Wentjärvi.

FÖRUTOM VARIATIONERNA I ELPRISET inverkar också världsläget betydligt på böndernas vardag.

– Alla priser stiger, men inte producentpriset på mjölk. Till exempel har priset på konstgödsel stigit med 700 euro per ton och literpriset på bränsle till traktorn har stigit med en euro. Men man måste fortsätta försöka, konstaterar Wentjärvi.

Wentjärvi berömmer Finland för att ha den renaste maten i världen. Antibiotika hamnar inte i köttet eller mjölken ens i misstag.

Ägarna av Wentjärvi gård har alltid varit kunder hos Karleby Energi och man har inte ens övervägt andra alternativ.

– Allt fungerar och vi har varit nöjda. Det är viktigt att energibolaget finns nära. Om man behöver något är det bara att ringa till pojkarna och hjälpen är snabbt här, berömmer Wentjärvi.

Företagarna har också fått flexibel hjälp med elavtalen när elpriserna ändrats.

Utan el skulle man snabbt ha ett katastrofalt läge i ladugården. Om eltillförseln bryts har man en reservgenerator som producerar el för ladugårdens och husets behov.

– Generatorn startar automatiskt om elen är borta i 14 sekunder. Här skulle inget fungera utan el och mjölken skulle snabbt surna i tanken, konstaterar Mikael Wentjärvi.