Karleby Energi Ab med sina dotterbolag bildar ett energibolag med full service
Karleby Energi Ab har två dotterbolag: Karleby Energinät Ab (tidigare KENET Ab) samt Kokkolan Voima Oy som startade sin aktiva verksamhet i början av 2021. Dotterbolagen har sammanställts i Karleby Energis koncernbokslut. Koncernens bokslut upprättades för första gången.
De höga elmarknadspriserna år 2021 inverkade märkbart på affärsverksamheternas lönsamhet. Produktionsverksamheten samt produktionsresurserna, som Kokkolan Voima Oy äger, drog nytta av situationen medan elförsäljningen blev lidande trots skyddsåtgärder. Resultatet mellan bolagen jämnades ut med koncernbidrag tack vare vilket resultatet för bolaget som fick bidrag förbättrades och resultatet för bolaget som gav bidraget försämrades.
Arbetsfördelningen i Karleby Energi-bolagen
Karleby Energi Ab är ett moderbolag som ägs till 100 procent av Karleby stad. Här sker största delen av verksamheten, dvs. anskaffning av el från marknaden och försäljning till kunderna, el- och värmeproduktion i de egna kraftverken, värmehandel med industrin samt försäljning av fjärrvärme. Verksamheter som har koncentrerats till moderbolaget är också skyddandet av elpriset, ekonomi, förvaltning, HR samt ESQ (miljö, säkerhet och kvalitet).
Dotterbolaget Karleby Energinät Ab ansvarar för eldistributionen inom dess verksamhetsområde. Därtill ingår affärsområdet service och byggande i bolaget. Det bygger och underhåller elnät samt svarar för service i anslutning till dem även för stadskoncernen och andra kunder. Karleby Energinät Ab är ett distributionsnätbolag som följer elmarknadslagen (DSO) och vars verksamhet och prissättning övervakas av energimyndigheten.
Dotterbolaget Kokkolan Voima Oy:s uppgift är att äga energiproduktionsresurser (för närvarande olika aktier i Pohjolan Voima Oy), skaffa el via resurserna till självkostnadspris samt sälja anskaffad el vidare till moderbolaget till marknadspris (Spot).
Bolag får skatteneutral hjälp med koncernbidraget
Med koncernbidraget överförs medel mellan koncernbolagen för att undvika överlappande beskattning i koncernen. Exempelvis i fjol innebar de höga elpriserna ett gott resultat för Kokkolan Voima Oy. Merparten av resultatet överfördes skatteeffektivt till moderbolaget vars resultat annars skulle ha visat förlust på grund av de höga elanskaffningskostnaderna (alltså marknadspriserna). På motsvarande sätt kan koncernbidragets riktning ändra sådana år då elpriset är mycket lågt.
Karleby Energi har placerat omfattande belopp i elnätet för Karleby Energinät Ab vars intäkter överförs till moderbolaget genom koncernbidraget. Energimyndighetens övervakningsmodell begränsar tarifferna och vinst som skulle uppstå den vägen.
Därtill är det skäl att konstatera att år 2021, särskilt december, var mycket svår för många elbolag. I fjol var utgångspunkten att elförsäljningsverksamheten var förlustbringande. Den kalla perioden i december med höga priser ledde till en situation där en del av elen måste skaffas till ett pris som var det mångdubbla i förhållande till försäljningspriset.