24.01.2024

LNG-investeringen möjliggör en grönare framtid

LNG-investeringen i Karleby storindustriområde (KIP), som beretts av Karleby Energinät och som i oktober framskridit till byggnadsskedet, gör det möjligt för företagen att använda utsläppssnålt bränsle i sin produktion. LNG, det vill säga flytande naturgas, är också förmånligt, vilket förbättrar industrins konkurrenskraft. För invånarna i området innebär investeringen en förbättrad luftkvalitet.

LNG-juttuNetti.jpg

Yara Kokkolas fabriksdirektör Miika Uusitalo (till vänster), Karleby Energis produktionsdirektör Tommi Korpi samt Karleby Energinäts affärsverksamhetsdirektör Markus Kekolahti. I bakgrunden syns pilotanläggningen där Yara testat brännarteknik med naturgas.

Investeringen omfattar byggande av en LNG-terminal och ett naturgasnät. De totala kostnaderna uppgår till cirka 5,8 miljoner euro, av vilket terminalens andel är 3,5 miljoner euro. Genomförandet av LNG-projektet säkerställdes efter att tre företag i Kokkola Industrial Park tecknade ett avtal om leverans av naturgas med Karleby Energinät. Avtalet undertecknades av Yara Suomi Oy, Sibanye-Stillwaters Keliber-litiumprojekt och Hycamite TCD Technologies Oy. – Jag är väldigt glad över det förtroende som våra av

– Jag är väldigt glad över det förtroende som våra avtalspartner har visat oss, men även över dessa företags mod och föregångaranda när det gäller att främja den gröna övergången genom sitt val av bränsle. För oss ger detta dessutom en intressant möjlighet att börja bygga en helt ny affärsverksamhet, säger Karleby Energinäts affärsverksamhetsdirektör Markus Kekolahti.

Yara ersätter tung brännolja med LNG

Vid Yaras fabriker i Karleby ersätter LNG tung bränsleolja som används i produktionen idag. Övergången till flytande naturgas minskar de koldioxidutsläpp som bildas i bränningsprocesserna med cirka 30 procent, svaveloxidutsläppen med 99 procent, kväveoxidutsläppen med 80 procent och utsläppen av små partiklar med 99 procent.

Den LNG-infrastruktur som skapats av Karleby Energinät möjliggör även lagring och distribution av nya gasformer i framtiden. Enligt Yara Kokkolas fabriksdirektör Miika Uusitalo kan det i Yaras fall innebära att LNG ersätts med biogas eller syntetiska gaser, vilket minskar koldioxidutsläppen ytterligare. Den nya LNG-lösningen i Karleby bereddes av Yara i drygt två år.

– Vi har pilottestat brännartekniken för naturgas på ugnarna i kaliumsulfatfabriken och uppnått goda resultat. Härnäst inleds övergången från användning av olja till naturgas i brännarna i kaliumsulfatfabriken och gödselfosfatfabriken. Kostnaderna för investeringen uppgår till cirka 4 miljoner euro och möjliggör en full övergång till användning av LNG före slutet av 2025, berättar Uusitalo.

I beredningsskedet gjorde Yara även en bedömning om huruvida bolaget skulle bygga en egen gasterminal eller om man skulle skaffa gasen mer som en tjänst. Och varifrån skulle man skaffa den flytande naturgasen om bolaget övergår till egen LNG-infrastruktur? Bolagets beslut om att skaffa naturgasen som tjänst påverkades för sin del av KIP-helheten.

– Med tanke på både Yara och hela KIP-området var den bästa lösningen ett gemensamt gasnät och en gemensam gasterminal vars driftsäkerhet uppnås genom tillräcklig fördubbling och säkring. Det skulle inte vara möjligt att uppnå den kommande driftsäkerheten om varje aktör i området skulle börja bygga egna terminaler. Dessutom skulle det ta upp mycket tomtutrymme och öka trafiken i området. När det finns en serviceproducent kan verksamhetens pålitlighet uppnå en hög nivå, fortsätter Miika Uusitalo.

KIP-alue.jpg

Gasleveranserna inleds i början av 2025

Den LNG-infrastruktur som byggs i KIP-området och den anslutande lagringen, förångningen och överföringen av flytande naturgas är affärsverksamhet som sker under Karleby Energi. Anskaffningen av LNG och försäljningen av den till kunderna bedrivs däremot av Karleby Energi. LNG skaffas direkt från källor i västländerna eller europeiska terminaler där dess ursprung kan verifieras. Till Karleby transporteras den flytande naturgasen med tankbil.

– Vi övervägde även fartygstransporter. Hos fartyg som skulle kunna transportera LNG till Karleby är kapaciteten emellertid så stor att det skulle ha krävt en betydligt större terminal än den som byggs nu. Detta skulle i sin tur ha ökat kostnaderna och det skulle inte ha varit en klok lösning med tanke på den gasmängd som förbrukas här, säger Kekolahti.

Terminalen, som har en kapacitet på 600 kubik, byggs norr om Port Tower i närheten av Silverstensbuktsvägen. Gasnätet får en längd på drygt 3 kilometer och dimensioneringen av nätet baserar sig på ett driftstryck på 4 bar. Terminalen kan skalas uppåt och i framtiden är det också möjligt att bygga ut distributionsnätet. Avsikten är att gasleveranserna till kunderna ska inledas i början av 2025.

Investeringen har dimensionerats för nuvarande behov, det vill säga för 3 kunder och 4 produktionsanläggningar. Enligt Markus Kekolahti är nya aktörer naturligtvis välkomna att ansluta även senare, men den bästa tiden att ansluta är nu.

– Om fler aktörer ansluter sig senare talar vi alltid om prissättning från fall till fall, bland annat eftersom anslutningen måste byggas i efterhand och tekniken för terminalen och distributionsnätet eventuellt måste saneras. Dessutom har priset på energi stabiliserats, naturgasmarknaden tryggats på ett allt bättre sätt och Finland har fått ett LNG-fartyg som stöder gasnätet, säger Kekolahti.

Karleby Energinät har utvecklat LNG-projektet i samarbete med energiservicebolaget Wega Group Oy.

LNG-Hycamite-netti.jpg

Hycamite TCD Technologies Oy:s verkställande direktör Laura Rahikka anser att det är viktigt att LNG-terminalen och naturgasnätet möjliggör lagring och distribution även av andra gaser än flytande naturgas.

Ett steg mot en renare övergång

Laura Rahikka, verkställande direktör för Hycamite TCD Technologies Oy, som tillverkar väte och kol på KIP-området, anser att byggandet av LNG-infrastruktur är en betydelsefull investering i den rena omställningen.

LNG-terminalen och naturgasnätet som Karleby Energinät förverkligar möjliggör lagring och distribution av också andra sorters gas, såsom flytande naturgas. Hycamite producerar väte och kol av metan och har också avtalat med Karleby Energinät om metanleverans till sin produktionsanläggning i Karleby.

– För närvarande använder vi endast metan från biogas i produktionen, men det undertecknade leveransavtalet möjliggör framtida leveranser av såväl flytande natur- som biogas till Hycamites anläggning i industriell skala. Biogas och naturgas består i huvudsak av metan som kemiskt är likadan i bägge gaserna, förklarar Rahikka.

Enligt henne säkerställer leveransavtalet att produktionen kan pågå i väteproduktionsanläggningen, som blir klar nästa år, också om det inte finns tillräckligt med biogas att tillgå eller om kunderna uttryckligen vill göra tester med naturgas. Också väte som tillverkats med naturgas får med Hycamites teknik ett mycket lågt livscykelutsläpp.

– Naturligtvis skulle vi ha kunnat bygga en egen terminal, men det hade inte varit förnuftigt i ett läge som detta där det finns fler användare av gas på KIP-området. Nu är vi med i en koncentrerad distribution som gynnar alla parter.

LNG-juttuNetti-Keliber.jpg

I Sibanye-Stillwaters Keliber-litiumprojekt används flytande naturgas vid värmebehandling av koncentrat i trumugnen. Vid grunden till den nya trumugnen står litiumraffinaderiets chef Sami Heikkinen (till höger) och fabriksservicedirektör Manu Myllymäki.

Det mest utsläppssnåla bränslet

Enligt Sami Heikkinen, som arbetar som chef för litiumraffinaderiet i Sibanye-Stillwaters Keliber-litiumprojekt, är LNG-investeringen ett modellexempel på gemensamma projekt mellan företag som är verksamma i Karleby storindustriområde och som ger KIP-området en gemensam konkurrensfördel i förhållande till andra storindustriområden.

– För att företagen i KIP-området ska klara sig räcker det inte med att vara vinnare på distriktsmästerskaps- eller finsk mästerskapsnivå, utan verksamheten måste vara konkurrenskraftig på internationell nivå. Och det är sådan förmåga som det här projektet ger, betonar Heikkinen. Även huvudbudskapet i den förnyade strategin för föreningen för storindustriområdet Kokkola Industrial Park är att samarbete ger resultat.

Kunderna i Sibanye-Stillwaters Keliber-litiumprojekt följer noggrant med hurdant koldioxidavtryck tillverkningen av produkten skapar. Fabrikservicechef Manu Myllymäki berättar att LNG valts som bränsle i ett väldigt tidigt skede.

– Ur utsläppsperspektiv ville vi ha det mest utsläppssnåla bränslet, och för oss är det dessutom särskilt viktigt varifrån LNG-gasen kommer, det vill säga att den har sitt ursprung i västliga källor. Vi använder LNG för uppvärmning av trumugnen. Ibland får vi frågor om varför vi inte använder el för att värma upp ugnen, eftersom det finns tillgång till koldioxidfri el. Vi har emellertid en så stor ugn och sådan teknologi att el inte är tillgänglig. Vi följer naturligtvis hela tiden med hur teknologin utvecklas, konstaterar Myllymäki.

Enligt Myllymäki var det också klokt att välja Karleby Energinäts stora gemensamma terminal i stället för att bygga en egen terminal.

– Bränslepriset påverkar vår konkurrenskraft och LNG är en av de största råämneskostnaderna. Med tanke på leveranssäkerheten för LNG är situationen god, men prisvariationerna väcker oro eftersom variationerna tidigare varit stora, fortsätter Myllymäki. Avsikten är att produktionen inom Sibanye-Stillwaters Keliber-litiumprojekt ska starta i mitten av 2025 i en anläggning som byggs i KIP-området.